Lärande ute och inne i växelverkan

Vad är egentligen god undervisning och lärande? Kring detta ämne har det forskats genom åren. 2012 utkom boken ”Utmärkt undervisning – framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning” som är den mest omfattande studien hittills i Sverige inom detta område.

”På ett övergipande plan visar forskningen inom området undervisning och lärande att kvalitativt god undervisning är välorganiserad, planerad och reflekterande. Den baseras både på gedigna ämneskunskaper och på effektiv behandling av denna kunskap i förhållande till eleverna. Kvalitativ undervisning förutsätter också en förståelse för elevernas utvecklingsbehov. Undervisning utifrån varierande, utmanande och inspirerande ansatser och undervisning som uppmuntrar eleverna att bli självständiga lärande subjekt, underlättar också lärande och stimulerar elevernas kreativitet och fantasi.”

”Flera forskare betonar att det numera råder relativt stor enighet om att elever lär sig skolans olika ämnen genom förståelse av ämnenas generella idéer och värde, men också genom att de förstår ämnenas betydelse för sina liv utanför skolan”.

Eleverna bör ges möjlighet att lära i verkligheten för att få förståelse, bli berörda och kunna tillgodogöra sig kunskapen fullt ut. Skolan måste utnyttja alla resurser som finns och blicka utåt för att skapa så dynamiska lärmiljöer som möjligt. Utomhuspedagogik handlar om att lära i autentiska miljöer – i trädgården, i skogen, på stranden, i kulturlandskapet eller i staden.
En ny värld öppnas när man lämnar de fyra väggarnas begränsning och ger sig ut i omgivningen. Det är en fascinerande tanke att elevernas klassrum idag egentligen helt saknar begränsningar. Möjligheterna att finna kunskap idag och i framtiden är svindlande. Världen står öppen för eleverna på ett helt annat sätt än tidigare. Utomhuspedagogik handlar om att lära med alla sinnen i en autentisk miljö, att beröra, se helhet, väcka nyfikenhet och lust att lära mer.

Vad eleverna ska lära sig är formulerat i skolans läroplaner och kursplaner. Målen ska alltid vara tydliga för eleven. Hur och när de ska lära kan ske på skiftande sätt och gärna varierat. Platsen är också avgörande för lärprocessen. Det är viktigt att som pedagog medvetet reflektera kring var lärprocessen ska ske. Är det bäst ute eller inne? Är det bäst på våren eller hösten? Är det i trädgårdslandet, i klassrummet eller på skolgården? När vi börjar reflektera kring platsens betydelse väcks kreativitet och metoder utvecklas. När eleverna till exempel får undersöka svamp en skön höstdag i skogen nära skolan blir kunskapen sinnlig. De ser olika svampar, luktar och känner. Det undersökande arbetet kan ta stor plats och det finns gott om utrymme och material till alla elever. Jämförelse och reflektion är en självklar del. Åter på skolan fångas frågor upp och vidare arbete sker omkring svampar. Elevernas nya kunskaper som de kanske hittat i böcker kompletteras med deras egna upplevelser i svampskogen. Detta är goda grunder för reflektion och analys. De kommer att minnas dessa svampstudier framöver, då de blev berörda sinnligt på olika sätt. Sammanfattningen av detta är att inne- och utemiljön i växelverkan tillsammans ger förutsättningar att skapa de kreativa och dynamiska lärmiljöer eleverna har rätt till.

”Kvalitativ god undervisning handlar vidare i stor utsträckning om lärarens förmågor att skapa meningssammanhang för elever kring undervisningens innehåll, där fokus riktas mindre mot färdig kunskap och mer mot elevers successiva deltagande i kunskapspraktiker: där det ges möjlighet att pröva sina erfarenheter, sina nya kunskaper och sina förhållningssätt i autentiska lärandesituationer”.

Utomhuspedagogik handlar inte bara om natur och friluftsliv, utan lika mycket om samhällskunskap, historia, geografi, hållbarhet och språk. Utomhuspedagogik strävar efter att visa på samband och ämnesövergripande studier lämpar sig väl. Ute arbetar eleverna mot många av kursplanernas mål samtidigt. Detta är nödvändigt om skolan och eleverna ska nå läroplanens högt ställda mål och riktlinjer. Det kräver då också att pedagogerna samverkar, för att ge eleverna en bra helhetsupplevelse av lärandet.
Skolan måste väva ihop teori och praktik, för att konkretisera abstrakt kunskap. Upplevelsen, aktiviteten och de egna erfarenheterna är centrala i utomhuspedagogiken. Tillsammans med andra elever och pedagogen erfar eleverna olika saker, dessa förstahandsupplevelser ger underlag för jämförelse, analys, reflektion och slutsats. Det bästa lärandet är det som berör och engagerar, ett lärande som verklighetsanknyts och öppnar upp mötet mellan eleven och verkligheten. Det skapar frågor kring lärandets innehåll och mening. Frågor väcks under tiden och ska fångas upp av lyhörda pedagoger.
Lärandet uppstår i interaktion med inom- och utomhusmiljöer i växelverkan, metoden, ledarskapet och mötet mellan eleverna. Efter det undersökande arbetet utomhus ska en bearbetningsfas fortsätta. Hur förvaltar vi elevernas nya kunskaper, erfarenheter och upplevelser? Bearbetningsfasen inomhus med dokumentation, ny kunskapssökning i böcker och via IT, reflektion och analyser kan se olika ut. Reflektion är central i processen för lärande. Varför var det så? Stämde vår hypotes? Varför var det annorlunda på olika platser? Vad har vi lärt? Reflektion är nödvändigt för att omvandla upplevelser och aktiviteter till egen formulerad kunskap.

Eleven ska stå i centrum i lärandet. Det är viktigt att ta vara på elevens tidigare erfarenheter, kunskaper och upplevelser. Eleven måste vara delaktig i sitt lärande. Gruppen är betydelsefull i utomhuspedagogiken. Samtal och kommunikation är av central betydelse för lärande. Särskilt viktiga är samtal som bygger upp kunskapskedjor, samtal som tränar elevernas förmåga att resonera och argumentera, samt erfarenhetsutbyte av olika slag. Gruppen har också ett socialt värde. Det är viktigt att lyckas tillsammans och att få misslyckas. Det sociala klimatet i gruppen är avgörande för en bra lärmiljö.
Hattie menar i sin studie Visible learning att om klassrumsmiljön därtill inte bara är tolerant för, utan också välkomnar misstag, präglas av utmanande uppgifter och stödjer engagemang och uthållighet kan framgångsrikt lärande stärkas ytterligare. Det krävs ett medvetet arbete i ledarskapet för att vara medskapare av ett öppet klimat i klassen. Kontinuerligt friluftsliv genom skolåren är en väg att bygga starka relationer mellan elever – elever och elever – lärare. I skiftande miljöer ges eleverna goda förutsättningar att visa på olika förmågor och sidor, vilket bygger självkänsla och hjälper till att skapa trygghet i gruppen.

Eleven i centrum

Skolan har ett stort ansvar i att arbeta för hållbar utveckling. I skolan uppdrag i läroplanen står det:

”Genom ett miljöperspektiv får eleverna möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för en hållbar utveckling.”

Utomhuspedagogik är ett sätt att arbeta för en hållbar utveckling. Genom kontinuerlig vistelse i naturmiljö skapas en naturkänsla, ökar kunskapen om naturen, ses saker i sitt sammanhang, ökar motivationen i lärandet och bygger självkänsla. Många elever idag har kommit lågt bort från naturen och dess förutsättningar. Genom att till exempel vara med och odla mat får eleverna respekt för råvaror. I arbetet med bin ställs kanske frågan vad som händer om den globala bidöden fortsätter?
I verkligheten träffar eleverna på olika dilemman och utmaningar som kanske inspirerar dem att arbeta med hållbar energi, ekologisk odling, rent vatten, återvinning, minskad konsumtion, biologisk mångfald eller naturvård.

Det finns olika sätt att beskriva lärprocesser och nedanstående är ett exempel på hur Naturdagarna på Färsna Naturcentrum kan beskrivas. Lärprocessen behöver ej börja med fas A, utan man kan välja att gå direkt på fas B. I fas A görs också planen upp tillsammans med eleverna och kanske formuleras hypotesen här. Pedagogen kan välja att komplettera med förmedlingsfasen efter elevernas aktivitet/undersökande arbete om arbetet går direkt in i fas B. Modell är inspirerad av Arne Nikolaisen Jordet, Klasserommet utenfor tilpasset opplæring i det utvidet læringsrom. Det är viktigt att eleverna alltid tydligt vet målet med lärandet.

A. Förmedlingsfasen
Pedagogen förmedlar nytt lärstoff.
Eleven tillägnar sig lärstoffet.
Förberedelser.

B. Praktiska upplevelser/aktiviteter i grupper utanför klassrummet
B1. Eleverna arbetar gruppvis, parvis eller en och en.
B2. Presentation av gruppernas arbete – vandring från grupp till grupp.

Pedagogen leder samtal och reflektion och avslutar med att ge en muntlig
sammanfattning (auditiv struktur).

C. Bearbetningsfasen
Vidare arbete i klassrummet utifrån elevernas nya erfarenheter, kunskaper och
frågor. Läsa, skriva och fördjupning.

Reflektion, analys. Formulera sin kunskap.
Redovisning/tillämpning.

… och så börjar det om …

Skolan bör våga ta klivet ut i verkligheten. Utmaningen ligger framförallt i att få eleverna att engagera sig som deltagare i ett lärande som de finner mening i. Hur hittar vi ett lärande som berör eleven? Lärandet bör ske genom kommunikation och samarbete i autentiska miljöer. En skola ute och inne i växelverkan har goda förutsättningar att vara en inkluderande skola där alla elever ges förutsättningar att utveckla skiftande förmågor och goda kunskaper i alla skolans ämnen.
Det blir också en skola där pedagoger samarbetar, där föräldrar ses som en självklar tillgång, naturen och samhället som en naturlig resurs- en skola med positiv utveckling. Eleverna erbjuds också aktiviteter, utmaningar och övningar som berör i verkligheten. Detta ger goda förutsättningar för välbefinnande, lustfyllt lärande, nyfikenhet, rörelse, gemenskap, social träning och glädje. Utomhuspedagogiken ger eleverna beredskap att möta oväntade situationer vilket är bra beredskap för framtiden.

Våga ta klivet ut ur klassrummet tillsammans med eleverna! Låt utomhuspedagogikens möte med skolan skapa kreativa skolutvecklingsprocesser i Norrtälje kommun!

Varför ett lärande ute och inne i växelverkan?

  • Kunskap med djupare rötter
  • Mer varierat lärande, fler ingångar
  • Möjlighet att koppla ihop teori och praktik
  • Fler elever får chans att visa förmågor och kunskaper i skiftande miljöer
  • Ökad motivation
  • Ökad helhetssyn, sammanhang
  • Bättre hälsa och välbefinnande
  • Självkänsla, social kompetens, empatisk förmåga
  • Gemenskap
  • Kontinuerlig utevistelse ger naturkänsla och god naturkunskap
  • Varierade lär- och lekmiljöer